1 vecka kvar...

sen börjar det igen. Jobb, jobb och jobb...blää. Tycker nog att det har varit ganska gött att vara hemma detta ett och ett halvt år och kan tänka mig nått år till! Nää, jag får nog börja komma igång ändå. Om inte annat så får man det ju lite bättre på kontot i slutet av månaden och det är ju positivt.

Dagiset har funkat bra, hon ville inte äta i början och var ledsen om vartannat men det har blivit bättre för varje dag och nu äter hon och har fått en favoritfröken som hon gillar att vara hos så detta ska nog gå vägen. Förhoppningsvis kommer hon inte få så långa dagar på dagis när vi jobbar.

Idag är det äntligen måndag! Då är det dags för ridning igen. Förra veckan hade jag Astra, min favvo, och vi fick prova på hoppning. Åh vad kul det var. Det var så där lite lagom läskigt och gick lite lagom fort. Nu hoppas jag att vi får fortsätta med hoppning ikväll. Wohoo!

Då har vi börjat!

På dagis. Eller förskola heter det ju. Vi har varit där i två dagar och det har gått jättebra. Vera har varit med och lekt både inne och ute, ätit mat och fikat och sovit i sin vagn. Allt har funkat precis som hemma och det känns bra. På fredag kommer den stora utmaningen, (mest för mig kanske) då ska jag lämna henne där på morgonen och hämta henne klockan 14.00. Usch det blir jobbigt. Jag tror nog att det kommer gå ganska bra även om det är klart att hon kommer gråta. Det som känns mest jobbigt är att jag kommer sitta hemma och tänka på hur det går och att de inte ska se henne om hon gör något dumt eller farligt. Jag får se till att hitta på saker att göra hela tiden. Shoppa kanske!

Framsteg

På självaste födelsedagen tog Verisen sina första steg på egen hand! Nu övar hon gladeligen på detta så fort hon får chansen att gå emellan mig och Jens på golvet. Dutti!

Vera 1 år

Idag har vi haft kalas för Verisen och för pappa Jens!

Destiny och Rush!

Snart har jag och Linda haft hand om Destiny och Rush i en hel vecka. Ridning har stått på schemat varje dag så nu börjar vi bli lite möra i kroppen. Men vad nyttigt det har varit!! Jag känner redan nu att jag fått en bättre sits och att jag har bättre kontroll på mig själv. Jag har lärt mig att känna skillnad på hästens olika steg och fått bättre förståelse för hur de rör sig. Arbetstraven är fortfarande lite skumpig, lättridningen funkar bra och galoppen har blivit mycket bättre. Har fått till riktigt fina galoppfattningar med Destiny, Rush var inte lika lätt att få fart på, men några har jag allt lyckats med på honom också!

Jag och Destiny